Caroline Öberg

Vid kustlinjen möts två världar, båda formade och definierade av den andres polaritet. Platserna är åtskilda men tillhör samma ställe där gränsen emellan är i konstant förändring. Hur formar världen oss och hur formar vi världen tillbaka?

Vågorna slår emot oss, skapade långt bortom horisonten. Några vågor ebbar ut, andra växer. Dom flesta stutsar vidare emot andra möten i havets väg, tillbaka mot horisonten.
Detta konstverk är en visuell förlängning av min slutuppsats om den konstnärliga processens nycker och svallvågor.

Sisten i är en fegis!